Nu är det jul igen.......

Jaha då var det dags igen. Alla krav och traditioner runt jul. Först var det ju givetvis för julpyntning på lördagen före första advent. Detta innebär gardinbyten, jusstake- och stjärnuppsättning (givetvis fungerar inga lampor längre trots att de funkade när man tog ner sakerna förra gången), tomteuppsättning, krubbuppsättning mm. För Tonys del ligger det största ansvaret på utegranen! Detta slutar varje år på samma sätt. Först ut och leta gran, sen hem och leta julgransfot, den lägger man ju alltid på det där "braiga" stället som man ska komma ihåg nästa gång man ska ha den. Detsamma gäller givetvis belysningen. Först hittade jag 3 kartonger, alla tomma! Sen hittade jag en kasse med ett virrvarr av diverse belysningar. Tony i sin tur sätter i belysningen, som vanligt utan att testa funktionen först, vilket vanligtvis också slutar med att det inte funkar, så även i år. Tony svär och konstaterar att hädanefter ska vi köpa nytt varje år!!!!!!!

Efter att ha lusläst på kartongerna insåg jag att det var nån form av specialsladd som skull sättas ihop på två ställen.....Tony traskar ut för att kontrollera......plötsligt lyser granen........det visar sig att en lampa inte var iskruvad.

Sen kommer då första advent som nåt slags heligt startskott på hela julperioden. Den dagen börjar alltid med körsång i Bjurtjärns kyrka på gudstjänsten, sedan bär det direkt av till Grythyttans julmarknad första advent, detta är definitivt en helig tillställning. Först ska man lyssna på tal, julmarknadssången och nävluren, detta följt av vantklappen, (mycket viktigt) sedan ska man titta i stånd, handla krans till dörren, prata med gamla bekanta, träffa tomten, rida ponny och äta korv. Detta tar ca en timme, sedan bär det av ner till Måltidens Hus för att beskåda pepparkakshusutställningen (puh) och shopen där. Därifrån beger vi oss till kvarnen där de i år serverade en supergod soppa (mmm). Därefter går vi tillbaka upp till stallet där de också har endel försäljning. Idag passade vi på att slinka in i kyrkan för en liten nostalgitripp. Sen bär det av mot Stallgatan där den traditionella (4 år) måltiden, Julkorv med potatis och senapssås inmundigas (Tack mamma). Vi var bara familjen (13 personer + 1 hund). När man slutligen når sitt eget hem är både ungar och vuxna helt slut....man har ju fått frisk luft för en hel vinter.

GOD JULETID!!!

Fagersta

Igår var jag och barnen till Fagersta för att hälsa på Lena med familj. Markus fyller 5 år och det måste ju givetvis uppmärksammas. Det är alltid lika roligt att ses, idag hade vi nog dessutom behov att prata med varann båda två. Tony och jag hade just haft den, hittills, största krisen i vårt förhållande och jag kände att det var jätteskönt att träffa Lena som bor på behörigt avstånd men ändå står mig så nära. Tack Lena för att du finns, du har alltid så kloka och genomtänkta råd.

Efter en dag med pannkaka, tårta, lek och mycket prat åkte vi hemåt. Vi skulle dock på visit på Saxhyttefallet där Tony mötte upp efter jobbet. Där åt vi Tacos och umgicks tills barnen blev trötta.

Idag har iallafall Tony och jag rett ut vårt dilemma så gott det går och beslutat att vi ska vara tacksamma för att vi har varandra. Vi får helt enkelt försöka jobba hårdare på vår gemenskap......Det låter klyschig och jag trodde inte för några år sedan att vi skulle hamna i den här situationen, men nu står jag här och inser att det nog krävs sådana här episoder för att stärka banden också...........man har ju varit lyckligt förskonad från allt vad stora problem heter.

Gud vad jag älskar mina barn och Tony (och han mig), och jag trivs så bra i mitt hem ............................ och nu är det ju snart jul!

Julbak

Det känns ruskigt tidigt men idag har vi bakat pepparkakor på Öppna förskolan. Clara fick ta ledigt från dagmamman (man vet ju inte om det blir något mer julbak före jul). Holger insåg ganska snart att det var roligare (godare) att äta degen än att baka med den. Får inte han ont i magen efter detta vet jag inte när han skulle få det......

.......Clara bakade desto mer. Vi gjorde hål i pepparkakorna som vi fyllde med krossad karamell. Karamell-krosset smälter ut och bli som ett transparent "fönster". Det blir väldigt fint om man får till det vill säga.....!!!!

Helgvisit!

Igår var vi på turné. Jag och barnen åkte till Grythyttan och hälsade på. Det var uppgjort att vi skulle träffa Karin och Viktoria där. Clara var lika ivrig som vanligt....vilket visar sig som tjat, "Mamma, ska vi åka snart?", "Mamma, är vi framme snart?", "Mamma, har de inte kommit till Gammelmormor än?"..............mm. Hos Gammelmormor blev vi bjudna på våfflor vilket var mycket uppskattat, speciellt av barnen. Holger åt med god aptid, gaffel i ena handen och våfflan i den andra. När vi satt där och fikade blev jag påmind om en rolig Clara-historia. Det var några månader sen........

.........Tony gick upp tidigt när klockan ringde ca 5.30. Nere i soffan hittar han Clara som satt och tittade på TV. Eftersom de tidigaste barnprogrammen starta kl 6.00 var det bästa hon hittade att titta på TV-shop. Hon tyckte det var helt ok:
"Mamma, det var ett komersellt program."
"Jaha, vad handlade det om då?", frågade jag.
"Jo, man tar det på tänderna och så väntar man i tre dar....."

Så nu har vi en dotter som är specialist på Tandblekningsmedel. Jag kan säga det, att efter den här händelsen införde vi regeln att man inte får gå ner och titta på TV före kl 8.00 på morgonen.

Holgers första mening

Idag satte Holger ihop ord till en mening för första gången!!

Han sa:

Éj å, Laja

översättning: Hej då, Clara.

Dålig tajming

Fars Dag!

Planering, presentköpning, sett till att barnen målat varsin teckning, frukost-på-sängen, presentinslagning (utan tejp) mm. Vad händer?

Jo, barnen sover, jag sover, Tony vaknar, kryper intill mig och vill gosa (vilket aldrig sker annars eftersom barnen alltid är vakna först och självklart ska ligga mittemellan), jag väntar på att klockan ska ringa så att han fattar vinken. Klockan ringer och jag tänker att jag ska vänta en liten stund så att barnen får vakna. Vad händer då?

Jo, Tony kliver upp går in till Holger, drar upp rullgardinen, byter blöja och tar med sig Holger in till oss!!!!!!

Då surar ju givetvis jag till, jag tycker ju att man iallafall kan låtsas sova för barnens skull när man ska bli uppvaktad med frukost på sängen. Jag tar Holger, går ut ur sovrummet och stänger dörren, väcker Clara som utbrister: "Vilken tur att pappa inte har vaknat."

Ungefär i detta läget trillade nog 25-öringen ner hos faderskapet. Barnen och jag gick ner och rumsterade om ett tag. Clara bredde smörgås och Holger åt välling medan jag slet som ett djur för att slå in presenterna UTAN tejp eftersom den har en tendes att förintas utan att någon har använt den.

Efter mycket OM och MEN kom vi upp och sjöng med bricka, ljus, flagga och presenter.

Pappan SOV och barnen var nöjda och mamman hade fullgjort sin plikter!!!! Vilket slit................

Olycksfall!!!

Idag hände det för första gången......... jag blev uppringd av dagmamman för att Clara hade slagit sig blodig!! Usch, vilken hemsk känsla det är när man hör hur skärrad dagmamman är men ändå försöker låta lugn. Själv hade jag lagt Holger för middagslur och han hade precis somnat, så jag visste inte vilket ben jag skulle stå på. Dagmamman som med ord säger, "du kan nog avvakta och komma när han har vaknat", men med röstläge och tonfall sa, "Kom på än gång!!!". Jag kom på att jag kunde ställa in babyalarmfunktionen på våran hemtelefon och lägga den bredvid Holgers säng, det innebär att hemtelefonen ringer upp min mobiltelefon så fort det låter i rummet, dvs när Holger vaknar. När jag kom in hos Kerstin satt Clara med en blodig handduk runt huvudet. Hon hade ramlat från rutschkanan inne i lekrummet och slagit huvudet i någonstans. "Det är djupt" sa dagmamman, du ska nog åka iväg och sy. Vi tittade, håret var helt rödrandigt där blodet hade runnit, men jag tyckte ändå att det så ut som om det hade slutat blöda skapligt. Jag tog med mig Clara och ringde till Ida som är sjuksköterska till vardags men också mammaledig för tillfället. Fick tag på henne på mobilen, hon var ute och gick..... lyckligtvis i närheten........ vi stannade för vid henne och hon tittade på såret. Hon ansåg också att det inte blödde så kraftigt längre så att det skulle behöva sys. "Åk hem och tvätta rent såret och se till så att Clara inte somnar, hon kan ju ha fått hjärnskakning." Efter tvättning(dvs helbad utan tvål och schampo) såg det inte lika läskigt ut längre, det var ett ca 2 cm långt rakt jack som slutat blöda. Puh!!!! Vilken pärs.........

Grubblerier

Fy F A N vad det är trist att vara förkyld. Snuvan som killar i näsan, och hostan som retar i halsen, och ögonen rinner hela tiden. För att inte tala om hur matt man blir. Jag som alltid är slö........fatta hur jag blir när jag inte mår bra. Jag är ju som den där karln i reklamen för några år sen.

Ni kvinnor talar om att föda barn, men ni vet inte hur det känns när en
karl är förkyld!

Jag vet precis!

Det märkliga är att igår när jag skulle sjunga i kyrkan hela dagen var jag hyfsat pigg och hostade just ingenting, vilket ioch för sig var skönt men det vore ju bättre att bli ordentligt sjuk snabbt och sen ordentligt bra igen SNABBT. Ja, ja, jag vet att jag inte ska klaga.....vi har klarat oss jättebra hela hösten, ungarna har inte varit sjuka en gång och varken Tony eller jag har varit förkylda heller så det är verkligen våran tur nu.....men det gör det ju inte roligare......

Man får se det positivt, har vi det nu är vi kanske friska till jul. Ja just det, JUL! Fatta att det är första advent snart. Det är ju helt sjukt! Jag kan inte fatta hur fort tiden går. Jag vet inte om det är en kris eller bara vanlig åldersnoja men jag kan inte sluta tänka på det.....Tony och jag har varit tillsammans i drygt 9 år, det är liksom snart ett decennium, och hälften av den tiden har vi haft barn. Största bekymret är hur vi ska lösa rumsfrågan så att alla kan få ett eget rum. och ändå sitter vi snart här själva med utflugna ungar och vet inte hur vi ska fylla rummen.

Hmmmm, när jag tänker efter så är jag ju inte missnöjd, jag trivs ypperligt med allt detta så det är nog snarare rädsla för att man inte ska hinna med att njuta av allt som skapar dessa tankar.

Man ska nog inte grubbla så mycket och det är bara att inse att ju äldre man blir desto kortare blir en dag i förhållande till de dagar man redan har levt så rent matematiskt stämmer ju faktiskt påståendet att tiden går fortare och fortare..........

Kamilla og tyven

Jag är salig!

Äntligen har jag återupplevt en film från min barndom eller ungdom. Det är iallafall ca 10-15 år sedan jag såg den. Den var på TV1000 och jag blev helt frälst, men när jag kom på att jag skulle spela in den hade de redan visat den för sista gången. Jag har sedan väntat ihärdigt år ut och år in. För ett par år sedan mailade jag t om till TV1000 för att fråga om den skulle sändas igen..........................fick inget svar.

Så idag..................jag är något krasslig och kände att det var läge för att dega framför TV´n. Zappade igenom filmkanalerna och där var den......Kamilla og tyven.......filmen som jag väntat på och saknat så. Slog upp TV1000-tidningen och fick se att den skulle gå flera gånger under kommande månaderm dessutom ska uppföljaren visas också. Morten Harket är med i en biroll men han sjunger också ledmotivet.

Det är ju lite sjukt att man går igång så på en norsk barnfilm från 1988-89 men så är det. Den utspelar sig i början av 1900-talet och har mycket Bullerbykänsla över sig men lite mer spänning, romantik mm.

Givetvis har jag spelat in den på DVD nu så nu är jag så nöjd så nöjd.....