När jag kom tillbaka efter 2 timmar tänkte jag att han skulle bli jätteglad men han märkte knappt att jag kom in genom dörren. När jag ropade på honom kom han och berättade att han hade ätit "Noooner" (Makaroner). När han insåg att han nu skulle följa med mig hem blev han inte lika medgörlig. Det protesterades lite men vi undvek utbrott iallafall. Enligt Kerstin hade det gått bra hela tiden. Enda incidenten var när han välte en leksaksspis över sig. Han gnällde till men blev glad lika fort igen. Tur....jag hade ju glömt att lämna en napp!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar