Duetten skulle framföras med komp av två violiner, en flöjt, en bas samt piano. Då detta aldrig hade samövats skulle jag komma till orkesterrepet så att vi skulle hinna köra igenom detta. Trots att jag var först i kyrkan hann vi inte med det, orkestern hade massor av annat att repa på och sen kom kören som skulle öva på sitt, det drog också ut på tiden. 17.45 kom de första i publiken (hur man nu kan vilja sitta 1 timme och en kvart innan en konsert för att få bra platser.)
Då sa Kjell att vi skulle stryka duetten! Det kändes ju inte så kul eftersom den stod med i programmet och jag hade halva släkten där för att lyssna. Vi bestämde oss för att köra, det fick bära eller brista! Då slog det mig att vi skulle "avskeda" musikerna, och kompa med endast piano, precis som vi hade övat tidigare (det kändes tryggare så).
Sagt och gjort, vi sjöng och jag var givetvis skitnervös men jag behövde inte skämmas när jag gick därifrån (visst nån liten miss här och där, men inget allvarligt). I övrigt gick konserten riktigt bra och det var stående ovationer på slutet. Skitkul!
Clara och Holger var hemma med Nicolina och Ludwig som barnvakter. De hade fått stränga förmaningar om att de endast fick ringa om det var riktigt nödfall. Givetvis ringer mammas telefon (dock utan ringsignal) mitt under konserten. Tony springer ut och ringer upp för att höra vad som står på tok.
"Klockan är ju halv åtta och Clara skulle ju gå och lägga sig, men hon sjunger karaoke. Får hon sjunga färdigt?"
Det är ju tur att de tog barnvakteriet på allvar!!!!
Tack, för hjälpen förresten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar